Repslageri – en röd tråd i vår gatas historia

När vi i maj 1999 hade köpt tomten ”Kikaren 23” och skulle förklara var den låg var det många rååbor som sade – Det måste ju va på ”Repan”. Namnet antydde att det här troligen hade legat ett repslageri i närheten och nya kartstudier gav vid handen att det vid förra sekelskiftet sträckte sig en långsmal tomt från nuvarande Kapellgatan bort till Lybecksgatan men inga hänvisningar till något repslageri. Däremot att det funnits förslag på en gatusträckning med namnet Repslagaregatan i den långsmala tomten.

Vid grävningen för att dra fram vatten och avlopp från Kapellgatan in till vår tomt stötte vi på ett par ordentliga betongfundament som krävde att rördragningen fick ändras. Ingen kunde riktigt förklara varför det fanns betongklumpar på ett par ton under Kapellgatans trottoar. Kunde de haft något med repslageriet att göra? I så fall borde det ju finnas liknade betongrester borta vid Lybecksgatan. Mycket riktigt. Här finns liknade lämningar av fundament och vi kunde gissa oss till att detta var vad som var kvar av de båda fästena mellan vilka man slagit rep.
Min hustrus släkting på Råå, sotarmästare Stig Nilsson, kunde förse oss med mera uppgifter om ”Repan”. Han hade sett repslagarna slå rep när han var en liten parvel. Några bilder från verksamheten har varken han eller vi lyckats få fram.

Jonas Nilsson på Helsingborgs Dagblad skrev en liten artikel där vi efterlyste mera kunskap om ”Repan” och vi fick ett par fina napp.
Edit Crona, född 1909, kunde mycket exakt berätta om hur repslageriet såg ut. Det låg nere vid Lybecksgatan och hade tre väggar och var öppet mot norr mot repslagarebanan. Där gick männen baklänges, berättade Edit, och flätade ihop hampan, först till garn som sedan slogs till dukter.

Torsten Svensson historieintresserad f.d. rektor kom med ytterligare uppgifter. I Raus församlingsbok från 1900 finns uppgifter om en repslagare Engdahl och vi kunde ganska snabbt slå fast att siste ägare till repslageriet på ”Repan” varit Nils Engdahl och han var namnet bakom Engdahls repslageri.

Någon dag senare fick jag kontakt med Artur Damström på Råå. Han kunde berätta att nämnde Nils Engdahl var hans morfar och snart tonade bilden av Repslagaregatans anfader fram.
Nils Engdahl är född 1862 i Landskrona. Han går i repslagarlära i Uppsala och kommer på 1880-talet tillbaka till Skåne och slår sig ner i Viken. Han försörjer sig på att göra främst fiskelinor och en stor del av försäljningen går till fiskarna på Råå där han skaffar sig affärskontakter. Jag tror att detta är anledningen till att han tar över repslageriet, troligen 1898.

Han bosätter sig i nuvarande Östergatan 21 och bor där tillsammans med hustru Cecilia och tre döttrar men flyttar senare till hörnet Rååvägen – Kapellgatan där Orient en gång låg.

Nils Engdahl drev repslageriet fram till sin pension och numera är det bara namnet som minner om ett för dåtida Råå utomordentligt viktigt hantverk.
Avståndet mellan betongfästena som nämnts ovan är ca 180 meter vilket svarar till en kabellängd vilket var ett vanligt mått på tågvirke har det sagts mig.

Så kan ett husbygge förorsaka ett intresse för repslageri och då får man samtidigt lära sig att ”den röda tråden”, som vi idag låter betyda sammanhang, var något som flätades in i hampdukten och var engelska flottans kännemärke på sitt eget tågvirke. Svenska flottan hade motsvarande blå tråd. Överkursen blir att ”Reeperbahn” betyder just repslagarbana och inget annat med eller utan en enda tråd.

Nybyggnationen 2014 innebar att stora delar av Repslagaregatan stensattes, endast den norra delen mot Kapellgatan minner idag lite grann om repslagarnas gångväg för mer än 100 år sedan.

Vi på Repslagaregatan 21 Kerstin och Per Dahlöf

Fotot nedan visar hur man på Fredriksdals friluftsmuseum en söndagseftermiddag någon gång på 50-talet visar hur det gick till att slå rep. Utrustningen har kommit från Raus vilket kan innebära att den är från repslagarbanan på Råå. (Foto från Björn Engdahl/Carlotta Helsingborg)