Vad är det de säger vid hamnen?
Några uttryck som använts och fortfarande delvis används vid hamnen på Råå.
FISKE | BETYDELSE |
Banken – Disken | Är en stor sandbank, där sand lagrats under årtusenden, söder om färjeleden och väster om djupet ut till den västra farleden. |
Bonnflo och bonnström | Strömmar vid botten, som förorsakar skräp i näten. |
Bossmen | Samlingsbegrepp för garnmaskorna. |
Brynen | Området utanför flacken innan fladingen. |
Böda | Ett gammalt uttryck för att laga garnen = näten. |
Damm | Sump i båten. |
Ett, två eller tre revat sejl | Så mättes vindstyrkan innan kuling och storm fanns. |
Fladingen | Väster om brynen ut till hällan 12-20 meters djup. |
Flo | Är sydgående ström i Öresund. |
Flå | Flöte |
Habb | Oreda i garnen (näten). |
Hyttefat | Friliggande sump för bl.a. lagring av ål. |
Hällan | Östra hällan är sluttningen vid den röda bojen. Västra hällan är sluttningen vid den gröna bojen. |
Jyvet (djupet) | Mellan röda och gröna bojen 25-40 meters djup. |
Kast | 4 stycken. |
Klåe | Klyka som garn läggs i. |
Kvätt | Skräp, smuts i garnen. |
Macker | Kompanjon |
Madäska | Liten låda för mat. |
Nör te Halmstad | Dito vid seglats till t.ex. Frankrike och Medelhavet. |
Ol | 80 stycken. |
Opp te Limhamn | Här får vi tänka oss fortsatt seglats till t.ex. Luleå |
Rusa | Ryssja |
Skubbe | Vakare som anger var garnen finns. |
Sködel | Då man har hål i garnen klipps det ut en bit som motsvarar hålets storlek som knyts fast där. |
Släveställe | Båtramp som fanns förr i tiden vid fiskekajen där man drog upp båtar för översyn. |
Snes | 20 stycken. Förr vägdes inte fisken utan räknades. Snes är ett danskt uttryck. Hur mycket är halv femta snes? Svar: 90 stycken. |
Stena garn | Innan det fanns blyteln satte man fast stenar i undertelnen via ett stenband. |
Ström | Är nordgående ström i Öresund. |
Stödare | Vakare av annat slag som används där det finns is. |
Stötteräckor | Stolpar på vilka man hänger nät. Spättegarn hänges på de höga stöttorna och sillagarnen tvärs över de låga. |
Sydost och spege | Vind vid svenska kusten, men helt stilla mittsunds. |
Teln | Är den lina vid vilken garnmaskorna sys fast. |
Tjajs | Håv |
Tru | Tråg. Det fanns engavla och tvågavla. |
Vanne | Då det frågas om vanne vill man veta om det är ström eller flo eller rent av stilla vanne. |
Väster | Området väster om den gröna bojen ut till farleden väster om banken och söder om denna. |
KLÄDESPLAGG | |
Bossarun | Plagg som är ytterst och av väv. |
Bälvantar | Stickade yllevantar som fiskare använde vintertid. |
Förfoda | Då strumpebotten var söndrig avlägsnades denna och en ny sådan stickades fast vid det hela skaftet. |
Håsor | Strumpor |
Smäckabyxor | Blåbyxor med hängslen. |
Sydväst | Huvudbonad av gummi – tidigare oljad väv. |
Träbonna | Stövlar med träsula och läderskaft. |
ÖVRÌGT | |
Bagvänd | Motsatsen till nävanim. |
Dickadejer | Påhitt. T.ex.: inga dickadejer nu glöttar! |
Försluga sej | Sätta mat eller dryck i halsen. |
Gena | Korta av sin gångväg. |
Hodda | Skjul |
Hönting | En liten rackareunge. |
Kutta | Kapa |
Lejet | Söder om Kaptensgatan. |
Nedre Lejet | Söder om Salthon, Varvsgatan. |
Nävanim | Får något snabbt gjort med sin händer. |
Sludder | En inte accepterad åsikt. |
Smida | Kasta |
Speda | Stickenål |
Stenor | Stensättning med ohuggen sten, gatubeläggning på Nedre läget, men också kring många husgrunder. |
Stolle | En person med avvikande åsikter. |
Ståhej | Viss form av påhitt. Uppståndelse. |
Tosingaliner-stollaliner | Ett inte accepterat tilltag. |
Tunn som en speda | Vittnar om en tunn person. |
Källa: Nils Pålssons artiklar i Museitidningen