Vad är det de säger vid hamnen?

Några uttryck som använts och fortfarande delvis används vid hamnen på Råå.
| FISKE | BETYDELSE |
| Banken – Disken | Är en stor sandbank, där sand lagrats under årtusenden, söder om färjeleden och väster om djupet ut till den västra farleden. |
| Bonnflo och bonnström | Strömmar vid botten, som förorsakar skräp i näten. |
| Bossmen | Samlingsbegrepp för garnmaskorna. |
| Brynen | Området utanför flacken innan fladingen. |
| Böda | Ett gammalt uttryck för att laga garnen = näten. |
| Damm | Sump i båten. |
| Ett, två eller tre revat sejl | Så mättes vindstyrkan innan kuling och storm fanns. |
| Fladingen | Väster om brynen ut till hällan 12-20 meters djup. |
| Flo | Är sydgående ström i Öresund. |
| Flå | Flöte |
| Habb | Oreda i garnen (näten). |
| Hyttefat | Friliggande sump för bl.a. lagring av ål. |
| Hällan | Östra hällan är sluttningen vid den röda bojen. Västra hällan är sluttningen vid den gröna bojen. |
| Jyvet (djupet) | Mellan röda och gröna bojen 25-40 meters djup. |
| Kast | 4 stycken. |
| Klåe | Klyka som garn läggs i. |
| Kvätt | Skräp, smuts i garnen. |
| Macker | Kompanjon |
| Madäska | Liten låda för mat. |
| Nör te Halmstad | Dito vid seglats till t.ex. Frankrike och Medelhavet. |
| Ol | 80 stycken. |
| Opp te Limhamn | Här får vi tänka oss fortsatt seglats till t.ex. Luleå |
| Rusa | Ryssja |
| Skubbe | Vakare som anger var garnen finns. |
| Sködel | Då man har hål i garnen klipps det ut en bit som motsvarar hålets storlek som knyts fast där. |
| Släveställe | Båtramp som fanns förr i tiden vid fiskekajen där man drog upp båtar för översyn. |
| Snes | 20 stycken. Förr vägdes inte fisken utan räknades. Snes är ett danskt uttryck. Hur mycket är halv femta snes? Svar: 90 stycken. |
| Stena garn | Innan det fanns blyteln satte man fast stenar i undertelnen via ett stenband. |
| Ström | Är nordgående ström i Öresund. |
| Stödare | Vakare av annat slag som används där det finns is. |
| Stötteräckor | Stolpar på vilka man hänger nät. Spättegarn hänges på de höga stöttorna och sillagarnen tvärs över de låga. |
| Sydost och spege | Vind vid svenska kusten, men helt stilla mittsunds. |
| Teln | Är den lina vid vilken garnmaskorna sys fast. |
| Tjajs | Håv |
| Tru | Tråg. Det fanns engavla och tvågavla. |
| Vanne | Då det frågas om vanne vill man veta om det är ström eller flo eller rent av stilla vanne. |
| Väster | Området väster om den gröna bojen ut till farleden väster om banken och söder om denna. |
| KLÄDESPLAGG | |
| Bossarun | Plagg som är ytterst och av väv. |
| Bälvantar | Stickade yllevantar som fiskare använde vintertid. |
| Förfoda | Då strumpebotten var söndrig avlägsnades denna och en ny sådan stickades fast vid det hela skaftet. |
| Håsor | Strumpor |
| Smäckabyxor | Blåbyxor med hängslen. |
| Sydväst | Huvudbonad av gummi – tidigare oljad väv. |
| Träbonna | Stövlar med träsula och läderskaft. |
| ÖVRÌGT | |
| Bagvänd | Motsatsen till nävanim. |
| Dickadejer | Påhitt. T.ex.: inga dickadejer nu glöttar! |
| Försluga sej | Sätta mat eller dryck i halsen. |
| Gena | Korta av sin gångväg. |
| Hodda | Skjul |
| Hönting | En liten rackareunge. |
| Kutta | Kapa |
| Lejet | Söder om Kaptensgatan. |
| Nedre Lejet | Söder om Salthon, Varvsgatan. |
| Nävanim | Får något snabbt gjort med sin händer. |
| Sludder | En inte accepterad åsikt. |
| Smida | Kasta |
| Speda | Stickenål |
| Stenor | Stensättning med ohuggen sten, gatubeläggning på Nedre läget, men också kring många husgrunder. |
| Stolle | En person med avvikande åsikter. |
| Ståhej | Viss form av påhitt. Uppståndelse. |
| Tosingaliner-stollaliner | Ett inte accepterat tilltag. |
| Tunn som en speda | Vittnar om en tunn person. |
Källa: Nils Pålssons artiklar i Museitidningen